fedtmule

Hej på er trogna läsare, nu har vi lääänge varit trötta på blogg.se och alla dess brister och gör äntligen flytten till Blogspot.com. En av anledningarna till den sena flytten är att blogg.se gjort det så krångligt som bara möjligt att flytta. Exporten av den gamla bloggen fick först göras via ett script som hittas här (tack till gern.se) då bloggen exporteras till "Wordpress-format", sen fick jag starta ett blogg-konto på Wordpress.com, importera och återigen exportera den bloggen, köra den via ett annat konverterings-script för att sen slutligen kunna importera den på Blogspot, pust å stön! Och då har vi ändå inte fått med oss alla kommentarer, Ghaaa!!! Dessa får vi under en tid framöver försöka hinna med att flytta över manuellt, för alla underbara kommentarer från de senaste två åren är för oss lika viktiga som själva bloggen.

Färgade precis håret. Denna gången svart. Har haft rött hår hur länge som helst så det var bannemej dax för förändring. Som vanligt kom det färg i hela badrummet. Fläckarna på golvet gick bort hur lätt som helst med hårspray som man gnuggar in på golvet med hjälp av en bomullstuss. Good to know you know.

Helt tokig blev Anton när jag skulle bädda sängen. Först hittade han vattenflaskan på mitt nattduksbord som han skulle dricka ur. Inte helt lätt så det blev ganska vått i sängen. Då kom toalettpappret fram för att torka sängen, men det var såklart roligare att riva sönder pappret.

Under en månads tid har Carl varit ute på sina suspekta promenader. Han har sagt att han behöver rensa tankarna.

Alla som känner Carl vet att han är den mest okomplicerade människan i världen. Hans hjärna rensar sig själv flera gånger om dagen, på samma sätt som en självfrostande frys frostar av sig själv. Och oavsett om denna hjärnfunkion en dag skulle sluta fungera, tror jag ändå inte han hade löst det med promenader. Det borde finnas mer stillasittande lösningar på det problemet.

Redan har det börjat utvecklas en form av syskonkärlek mellan barnen mina. Trots att dem inte kan se varann så verkar dem ändå ha fått någon sorts relation till varandra. Hur stilla Berit än är i magen så sätter hon alltid igång och sparkar på Anton när han lägger sig på min mage. Nu när Anton varit sjuk i veckan med förkylning och öroninflammation har han varit väldigt trött och orkeslös och ligger gärna med huvudet på mammas mage. Och det är inte bara en spark stackars sjuklingen fått i huvudet av sitt syskon. Själv tycker jag det är hur mysigt som helst att mysa med en bebis i magen och en utanpå.

Kjell har sina favorit-fönsterplatser där han gärna sitter och tittar ut på dagarna. Han sitter inte bara helt oskyldigt och tittar, för så fort han ser något intressant gnuggar han på rutan med sina (ofta) sketna tassar. Nu har även Anton börjat ställa sig i fönstret och han är inte bättre han. Han väljer inte bara att kleta in det med sina fingeravtryck. Han står även och slickar på fönstret. Vi har med andra ord inte grästorps renaste fönster..

Stackars pojk! Har aldrig sett honom så klen förut. Orkar ingenting. Min annars så livliga, glada, energiska Anton är nu bara hängig, trött, orkeslös och ledsen. Måste ändå ge honom en stor eloge. Tycker han håller humöret uppe förvånansvärt bra ändå. Han är fortfarande busig, men bara på en lugnare sätt.